Vrdet av Billlyvinds aktier.
Till skydd fr aktiegarna med sm innehav finns, frutom lagstadgat minoritetsskydd, en srskild regel i bolagsordningen att ett hypotetiskt, men realistiskt marknadsvrde av aktierna ska anges varje r. Tidigare har styrelsen avsttt frn att i siffror ange ett annat vrde p Billyvinds aktier n det som framgr av resultat- och balansrkningarna.
ven i r gr styrelsen samma bedmning. Men som komplement grs fljande beskrivning av Billyvinds ekonomi.
Verksamheten har pgtt i fem r. Det nominella aktiekapitalet r endast 1 miljon kronor. Det r mycket lgt i en bransch som knnetecknas av lnga handlggningstider, omfattande utredningsarbete och som det blivit, ven ett aktivt motstnd mot vindkraft. Investeringarna r stora och kommer i brjan av projektet. Intkterna kommer frst nr el produceras.
En del av investeringen i ett vindkraftverk r projekteringen. Billyvinds aktiekapital skulle inte rckt alls fr att hlla verksamheten i gng om kostnadsstrukturen hade varit den vanliga med lner och andra kostnader som lpande utgifter. I stllet har Billyvind ett annat upplgg, som bde r uthlligt och som speglar frutsttningarna i vindkraftbranschen.
Billyvind har inga anstllda. Ersttning fr utfrt arbete kommer frst nr alla tillstnd fr ett projekt r klara och elproducerande bolag fr det projektet bildats. Om det inte blir ngon etablering, vilket hnt p ngra lokaliseringar, utfaller ingen ersttning och kvarstr ingen lneskuld till ngon av oss som arbetar fr Billyvind.
Lpande betalas endast direkta utlgg. Av de totala utgifterna hittills kan cirka 500 000 kronor direkt hnfras till enskilda kvarstende projekt. Resten bestr huvudsakligen av revisions- och redovisningsarvoden, licensavgifter fr berkningsprogrammet WindPRO och resekostnader till platser som inte lett till projekt.
Frutom kontanta medel bestr tillgngarna i Billyvind av projekt i olika grader mot tillstnd.
Det finns fler n 100 pgende projekt. Avtalen med markgarna omfattar drygt 200 mjliga vindkraftverk. Nedanstende beskrivning gller de projekt, som styrelsen bedmer ligger nrmast i tiden fr att kunna byggas.
LAHOLM Svenshult m fl. En tillstndsanskan r inlmnad fr 3 verk. De av lnsstyrelsen begrda kompletteringarna r gjorda. Inga grnsvrden verskrids. Beslut kan enligt uppgift frn lnsstyrelsen vntas till hsten. Vindfrhllandena r vl utredda. Lokaliseringen r mellan 2 separata parker dr Arise Wind Power hittills byggt 19 vindkraftverk.
HSSLEHOLM Srby. Det var det frsta projekt som Billyvind lmnade in bygglovsanskan fr. Byggnadsnmnden avslog med motiveringen att fastigheten var fr liten. Den visste inte att samme markgare ven gde grannfastigheten, vilket kom fram i senare skede. Billyvind verklagade avslaget och vann i lnsstyrelsen, lnsrtten, kammarrtten och Regeringsrtten. Varken byggnadsnmndens eller tv klagande grannars motiveringar ansgs hllbara.
Nr Regeringsrtten 2009 inte beviljade prvningstillstnd, skickade Billyvind in en anmlan enligt Miljbalken till Miljnmnden i Hssleholms kommun. Miljnmnden frelade d Billyvind, att i stllet fr miljprvning som ett anmlningsrende, ska tillstnd hos lnsstyrelsen. Det beslutet verklagade Billyvind hos lnsstyrelsen, som upphvde beslutet. Vid ett tillstndsrende har kommunen vetortt och behver inte motivera sitt stllningstagande. Drfr vidhller Billlyvind bygglovsrendet.
Men nr byggnadsnmnden tog upp det terfrvisade rendet igen, s fattade de inte beslut om bygglov. De beslt att i detaljplan vilja prva rendet. Men detaljplan ska bara ske nr det finns stor efterfrgan p mark fr byggnader eller andra anlggningar. Det finns det inte i Srby. Drfr saknas lagligt std fr byggnadsnmndens krav p detaljplan. Vi rknar med att det blir bygglov och hoppas att det kan ske snart, 2011.
Vindfrhllandena r mycket vl utredda, genom att garen till ett vindkraftverk 1 km drifrn har ltit oss se produktionssiffrorna, s
ESL V, H RBY Hgsered, Mossarp och Sderto. Tillstndsprocess fr 3 vindkraftverk pgr. Samrd har hllits med lnsstyrelsen och kommunerna. Det r bara positiva signaler. Omrdet r utpekat som lmpligt fr vindkraft av Hrby kommun. ven Eslvs kommun r positiv, men vill ha en samordning ver hela omrdet. Det kan ske genom detaljplan eller genom samarbete med Eolus Vind AB och Billyvind. Sdan kontakt har upprttats. Vindfrhllandena r goda. En park med 5 vindkraftverk, Vstraby, r byggd.
KARLSHAMN Humlemla
och Loberget.
I Humlemla har
bygglov skts fr 2 vindkraftverk. Kommunen avslog anskan eftersom placeringen
ligger nra ett omrde som utpekats som tyst omrde i versiktsplanen.
Billyvind verklagade och vann i lnsstyrelsen. Ngra andra hinder har inte
framkommit. rendet ligger hos kommunen fr ny handlggning.
Loberget gllde bygglovsanskan fr 3 vindkraftverk. 2 av dessa ligger inom ett av Frsvarsmaktens s k stoppomrden. Det tredje ligger utanfr och fr det har anskan nyligen aktualiserats. Viss komplettering pgr. Nya ritningar fr ett modernare vindkraftverk och utarbetande av anmlan enligt Miljbalken.
UPPVIDINGE, Lenhovda,
Rosendal, Bltskog, Ekholma, Lillahult,Mrtelek
Uppvidinge kommun har enligt den vindkartering som Energimyndigheten presenterar p sin hemsida bland de absolut bsta vindlgena i sdra Sverige, med undantag av de mycket kustnra platserna. Uppvidinge r dessutom glest befolkat, vilket gr det ngorlunda ltt att hitta mjliga vindlgen, dr inte ljudnivn fr bostder verskrider grnsvrdet 40 dB(A).
Samrd har skett med lnsstyrelse och kommuner samt med allmnhet fr Lenhovda, Bltskog och Ekholma. Kommunen r uttalat positiv. Dessa projekt innehller tillsammans 12 vindkraftverk.
Fr Bltskog framkom det en kungsrnsvarning. Drfr har Billyvind ltit gra en ornitologisk utredning. Den visade inte p kungsrn i nrheten av lokaliseringen. Vegetationen r inte heller sdan att hckning av sllsynta fglar r trolig.
Samrd fr Rosendal och Lillahult med Mrtelek kommer att hllas i juni mnad. Det projektet om fattar 16 vindkraftverk. Ngra av dessa ligger nrmare fastighetsgrnsen n 250 m, vilket gr att grannar kan motstta sig anlggningen. Ofta r en lsning att markgaren delar med sig av arrendet till grannen. Den berrde markgaren har stllt sig positiv till en sdan lsning.
VETLANDA Lilla Gtestorp, mjlkesbo, Lemnhults-Torp, Salvaryd och Broddstorp
Vetlanda ligger i den starkt kuperade nordstra delen av Smland. Det gr att det finns bde utmrkta som mindre goda vindlgen. ven Vetlanda kommun r positiv till vindkraftnringen. Samrd med bde lnsstyrelse, Vetlanda kommun och grannkommuner samt allmnhet har hllits i fr samtliga vindlgen. Det som terstr r utredningar fr bl a kulturminnen, naturvrden samt skyddade fgelarter.
Fr projektet Broddstorp har anmrkts att det ligger endast 300m frn ett naturreservat. S trots att Vetlanda kommun generellt r positivt till vindkraft, har varning rests att politikerna kan ha annan sikt om Broddstorp. Att Billyvind nd hller kvar projektet beror p att naturreservatet gller en trdplantering som r cirka 100 r gammal och att trden i sig inte kan ta skada av vindkraftverk.
STORP Tranarp och Krreberga, Syllstorp
Vindlgena i storp ligger p ppen jordbruksmark och endast ett par mil frn kusten. Det borgar fr goda vindfrhllanden. Det finns fljdriktigt flera vindkraftverk redan.
Tillsammans omfattar projekten 5 vindkraftverk. Bygglov har skts, men legat vilande i kommunen. Nu har dock storps kommun gjort klar en vindbruksplan, som ligger fr beslut. 3 av de skta vindkraftverken ligger inom omrde som utpekats som lmpligt av kommunen.
LJUNGBY, LMHULT Hyltkra m fl r en freslagen park som gr ver bda kommunerna. Den innehller 17 vindkraftverk. Samrd har hllits med lnsstyrelse och kommunerna. Samrdsmte med allmnheten r inplanerat i maj mnad.
HULTSFRED Holm. Dr r skt bygglov fr 2 vindkraftverk. Den har transformerats till en tillstndsprocess. Samrd har nnu inte hllits. Justering behvs, annars ej hinder.